HÖKENSÅS

img_0888_med

LENNART

Innan vi red iväg fick vi en pratstund med Annika och passade på att tacka för betet. Hon ritade också en karta och skrev ner några lämpliga hållpunkter som vi hade god nytta av på vägen till Tommy. Hans fick lägga ut sin rutt på GPS:en och ta stora vägar då han skulle köra bussen till samma ställe. Den är vi tvungna att få med oss eftersom vi tänker ligga i bussen när vi kommer fram. 

Ja, så kom vi äntligen upp på våra hästar och in i denna fantastiska värld som Hökensås är. Tomas hade just fått en ny häst jo den var riden tidigare, men vi lät den ändå få en 14 dagars grundkurs innan starten från Kungsäter. Hästen verkade trivas alldeles förträffligt bland sina lite mer rutinerade nyvunna kompisar och klarade sig galant i alla lägen. Inte heller hade han några problem med att stå stilla bunden vid ett träd då vi fikade.



PÅ VÄG TILL RICKARDGÄST PÅ SMALGÅRDENimg_0865img_0869img_0874img_0878img_0880img_0882img_0883

PÅ VÄG TILL TOMMY


De tog inte så lång tid från Annika genom Hökensås fram till Tommy. Det var en mycket avstressande ritt. Vi stannade och pratade med några bärplockare och det var väl det mest spännande som hände på vägen förutom fikat. Strax innan vi kom fram, kom Tommy och mötte oss. Han bor mitt inne i detta makalösa område, en natur som egentligen borde vare ett måste för alla hästägare och naturälskare. Hur som helst, när vi kom fram höll han som bäst på med att bygga om och renovera en gammal timmerstuga och allt gör han själv. Det var svårt att hitta en yta på tomten som inte var belagd med ett hus av något slag. Många hus var det. 


HEMMA HOS TOMMY

img_0900_med
img_0923_med

Så blev vi bjudna på mat som bestod av älggryta som naturligtvis satt fint och därefter det alltid lika efterlängtade fikat. Men innan dess hade vi  kollat på hans hästar, stall, hönshus och diverse andra hus och byggnader. Vid bordet blev det som vanligt prat om både hästar och allt vad som de ämnet innefattar, men det blev också tal på den gången då vi träffade Tommy i Habo 2005. Det är en historia i sig, som jag kan beskriva genom att göra en lång historia väldigt kort. 


TOMMY PÅ GÅNG FÖR ATT FIXA OCH DONA MED VÅRA HÄSTAR

img_0894_med

Vid den här tiden hade Håkan och jag ridit från Smygehuk och var på väg till Treriksröset. Vi var nu strax utanför Habo där vi satt och fikade på en gård som såg öde ut, inga människor syntes till förutom Håkans syster och hennes man, det var föresten dom som bjöd på kaffe och gräddtårta med jordgubbar.Dom hade letat upp oss för en pratstund i lugn och ro. Då plötsligt en lång gänglig kille kommer mot oss med raska steg från vägen med bestämd riktning mot oss. Självklart trodde vi att det var ägaren till gården där vi satt och nu skulle vi få en avhyvling på grund av intrånget. Håkan reste sig och gick honom till mötes, liksom för att mota Olle i grind och för att förklara. Då såg vi denne man skina upp som ett solsken och säger ”jag känner igen er på Hästen, såg er i ett repotage i Lucky Rider". Denne man heter Rickard och jobbade vid tillfället för Tommy "Grus". Lastbilsåkeri vad annars. Det blev att han tog våran packning och vi red hem till Rickards gård där vi stannade en dag extra. Senare träffade Tommy. Sen dess har vi hållit kontakten. 

img_0913_med img_0914_med

Alla var mätta och fikat var avklarat. Nu hade vi tänkt åka och titta på deras camp som dom byggt mitt i Hökensås och som vi faktiskt blev lovade att använda så ofta vi ville. Så det var till att hoppa in i Tommys bil och åka iväg, och denna väg blev bara mindre och mindre tills det inte var någon väg överhuvudtaget. Så var vi då framme vid ett camp som liknade en gammal gård från westerns glansdagar. Vi stannade inte så länge men vi hann ändå förkovra oss i den klassiska grenen "kasta yxa” som vi motvilligt medger att Tommy vann.                                     



Tommy tyckte nu att vi skulle träffa ägaren till marken där campen låg, som i själva verket var hans svåger, också mycket häst-tokig. Självklart hade vi tid till detta också. Det var bara att slänga sig i bilen och åka iväg på det som till synes inte var någon väg. 

Framme hos svågern Magnus, som valt att bo på en herrgård eller vad man nu ska likna det vid, om man jämför med vad vi kom ifrån. Där blev vi omgående bjudna på kaffe och kakor. Magnus ”herrgård" innehöll både roundpen och ridbana anpassad till allt vad som behövs för tävling i westernridning. Åter igen blir det prat på hästar och det visade sig att Magnus hade lite svårigheter med en av hästarna. Vi tänkte inte så mycket på det då utan vi drack kaffet och hade det allmänt trevligt innan vi åkte hem till Tommy igen.  När vi kom tillbaka till Tommys gick vi in i timmerstugan och bänkade oss i köket som var till hälften renoverat. Det passade oss rätt bra med tanke på våra något skitiga kläder. Där satt vi nu och pratade om tider som varit och om det som hänt där emellan. Fram vid halv tolvtiden gick vi till vårt, det vill säga bussen. Vid midnatt var det rätt tyst om man bortser från allt näsljud från gubbarna.



img_0912_med

HÅKAN TÄNKER GÖRA ETT FÖRSÖK MED YXAN

         FÖREGÅENDE SIDA                                                                                                                                  NÄSTA SIDA